Farabols Skola

Farabol hade redan i slutet av 1860-talet en ambulerande småskola. Egen byskola fick Farabol 1876. Skolhuset låg strax söder om den nuvarande, nära stengärdsgården. Invånarantalet i Farabols by var inte mindre än 416 personer år 1879.
I slutet av 1800-talet var här blandad folk- och småskola, men i början av 1900-talet fick man separata folk- och småskolor.
Det nuvarande skolhuset, med två skolsalar och lärarbostad byggdes 1920. Skolformen var B2 och hösten 1945 var elevantalet 26 st.
I uthusbyggnaden inrymdes i många år slöjdsal och skolkök.
Bland lärare som tjänstgjort i Farabols skola kan nämnas:

1902-1920      Emma Mathilda Jern
1920-1945      Valborg Bengtsson
1922-1924      Signe Elisabeth Adrian
1925-1946      Bror Emil Svensson
1947-1950      Rudolf Håkansson, Lisbeth Håkansson, Hjördis Persson.
1954-1967      Ingvar Persson

Farabols skola upphörde efter vårterminen 1967. Samma år nedlades skolorna i Kåraboda och Skrubbeboda. Farabols skola övertogs sommaren1968 av Farabols byalag och har använts som samlingslokal för bygdens folk.

 

Skolans historik och matbespisning i Farabols skola

1842   Skolstadgan trädde i kraft och skolhus byggdes tre terminer per läsår (jan-apr, jun-aug, okt-dec) maj och september är fria för barnen att hjälpa till i hemmet

1847   Skolreglemente för Jämshögs socken fastställdes och blev gällande i alla 12 skoldestrikt. Skolhus fanns/byggdes i Källeboda, Vilshult, Ebbemåla, Kåraboda, Månasken, Bytaremåla, Snöfleboda Skälmershult, Slagesnäs Skrubbeboda

1865   Kyrkhults socken bildades och skolorna i Månasken (1846-1867), Bytaremåla (1849-1867) och Snöfleboda (1847/1861-1868) lades ned

1869   Kyrkhult delades i 8 skolroter
Källeboda (1848-1955),
Slagesnäs (1862-1867/1903-1964)
Vilshult (1840-1920) ny
Skälmershult (1896-1965)
Skrubbebåda (1860-1965)
Ebbemåla (1903-1964),
Kåraboda (1847/1904-1965)
Farabol/Falshult i förhyrd lokal (1876/1920-1967)

1876  
Farabols första skolhus byggdes (folk- o småskola skilda tider)
1890 
Flickslöjd infördes
1904
Kåraboda skola brann ned (belägen där Magnussons affär var) ny byggdes
1920
Farabol nya skolhus
1924
B2 heltidsläsning påbörjades
1930
6-årig folkskola, läsåret infördes 36 ½ veckor och fria lördagar, lördagar ägnades åt slöjd
1933 
Gröt serverades till 24 elever i Farabols skola
1935
61 dagars läsning med slöjd i ordinarie schemat infördes, ingen gröt till höstterminen
1942
39 veckor per läsår. Smörgås med vitaminrik marmelad och mjölk till barn
1948
Omorganisation påbörjades och en distriktöverlärare tillsattes
1949
Kåraboda och Farabol bildade en rote med B1-skolor
1951
7 årig folkskola och bara en 6-veckors fortsättningskurs infördes. Hushållsgöromål för flickor och pojkar. Pojkar som önskade skogsarbete kunde istället välja Sjöarps skogsskola. Realskolan gick att fortsätta efter 6 årig folkskola
1955
13 august startade Kyrkhults nya skola, Engelska infördes på schemat i klass 5
1961
8 årig folkskola infördes, endast 3 lektioner på lördagar
1963
Grundskolan infördes i klasserna 1-5 och engelska från klass 4, klass 1-3 lågstadiet, 4-6 mellanstadiet och 7-9 högstadiet
1967
Skolverksamheten upphör
1968
Byalaget tar över driften av byggnaden


Ambulerande skola: Lärarna ambulerade mellan rotarna och tjänstgjorde 1/3 av läsåret i vardera rote.
Monitörer: Duktiga läskunniga elever var lärare åt övriga elever
Lärarbostad: tillkom när fasta läraretjänster tillsattes
Heltidsläsning: skolgång hela läsåret
Fortsättningsskola: Två 6-veckorskurser de två åren närmast efter avgång från 6:e klass.
B1: två klasser i läraravdelningen
B2: fyra klasser i läraravdelningen

 

Skolans tidsstege

1686
Kyrkolagen i Sverige föreskrev, att prästen skulle svara för att ungdomen läste i boken.
1726
Bestämmelser om husförhör innebar bl a en viss kunskaps- och färdighetskontroll i riket.
1747
Klockaren Schöning höll i barna undervisningen
1783
Fattigstuga omändrades till skola i Öllers Jämshög.
1824
Jämshög fick sitt första egentliga skolhus, ”Fattigskola” var inrättad.
1828
”Dannfeltska Friskolan vid Holje Bruk” startades av överste Dannfelt.
1830
Nämndeman Per Svensson byggde en skola i Rösiö.
1838
I Skelshult (Skälmershult) och Rönhult hade inrättats en ”skola”.
1842
Folkskolestadgan kom till. Ettårig lärarutbildning påbörjades i Sverige.
1858
Folkskolan i Sverige delades i småskola och egentlig folkskola. Kvinnor fick börja undervisa i småskolan.
1860
Jämshögs socken hade sexton folkskolor och tretton lärare. Folkskoleinspektionen infördes i Sverige.
1862
Riksdagen fattade beslut om treårig folkskollärarutbildning.
1864
Ecklesiastikdepartementet inrättade en särskild folkskolebyrå för hela landet
  1865
Jämshögs socken och pastorat delades i tre delar: Näsum, Jämshög och Kyrkhult.
Kyrkhults socken övertog åtta av de tidigare skolhusen i Jämshögs storsocken. Kyrkhult fick sin första småbarnsskola.
1868
”Statens Läsebok”, ” Den gamla Läseboken” mera känd som Läsebok för Folkskolan utkom första gången. Kyrkhults socken delades in i sex skolrotar.
1869
Kyrkhults socken ändrades till åtta skolrotar.
1878
Sverige fick en ny normalplan för skolan, vari bl a förskrevs om Lärokurser och klassindelning.
Historieundervisning, fosterlandskärlek, samhälle betonades.
Slöjd kunde frivilligt anordnas i skolorna.
Riksdagen beslöt om fyraårig folkskollärarutbildning.
1882
Förnyad folkskolestadga påbjöd bl a att skolgången skulle räcka från sju till fjorton års ålder i vårt land. I Kyrkhults socken infördes tvåårig småskola och fyraårig folkskola.
1888
Slöjd för gossar infördes i Kyrkhult.
1889
Slöjd för flickor började i Kyrkhult.
1891
Gosslöjd infördes i Jämshögs socken. Flickslöjd infördes 1899.
1894
I Kyrkhult upphörde den sista ambulerande skolan.

 

1900
Ny normalplan, där minimikurser var helt borta. Historia, naturlära, geografi blev riktiga skolämnen.
Lärarlönerna fastställdes till 700 kr/år för folkskollärare och 300-350 kr/år för småskollärare.
1901
Roteindelningen upphörde i Jämshögs och Kyrkhults socknar. Församlingarna övertog ansvaret för skolorna. Kyrkhults socken fick sin första folkskollärarinna.
1906
Kyrkhults socken fick sitt ambulerande skolbibliotek.
1907
Selma Lagerlöfs läsebok ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” var klar för Sveriges alla skolbarn.
Kyrkhults socken hade sju fasta folkskolor, en fast mindre folkskola och fem fasta småskolor.
1908
Skolkökskurser infördes i Kyrkhult.
1913
Folkskoleöverstyrelsen inrättades i vårt land.
1916
Svenska Skolidrottsförbundet bildades.
1918
Demokratisk skola (första världskriget slut) med ny en stadgar om obligatorisk fortsättningsskola i Sverige.
1920
Heltidsläsning var genomförd i alla Kyrkhults småskolor.
1922
Fortsättningsskola infördes i Kyrkhult.
1926
Första beslut om statsbidrag till skolskjutsar togs i vår riksdag.
1927
Riksdagen tog beslut att fyra års folkskola var grunden för studier i läroverk.

 

 


1928
Årlig läkarundersökning började i Jämshögs skolor.
1930
Nya kommunallagarna skilde i allmänhet skolan från kyrkan.
1931
Sista året som Jämshögs kommun hade skolavslutning på Midsommardagen och läsåret slutade ett par veckor tidigare.
1932
Folkskolan i Jämshög och Kyrkhult övergick till den borgerliga kommunen. 
1936
Riksdagen beslöt om sjuårig skola som skulle genomföras inom en tolvårsperiod och fortsättningsskolan blev ettårig (180 timmar).
1937
Riksdagen beslöt första gången bevilja statsbidrag till skolmåltider.
Läsåret skulle vara 39 veckor ej 34 4/7.
1938
Jämshög införde 39 veckors läsår.
1941
Olofström bildade egen kommun.
1942
Kyrkhult införde 39 veckors läsår.
1945
Andra världskriget slutade och en ny skola 
i en ny värld tog åter igen form. Stadsbidrag infördes för den svenska skolhälsovården.
1948
Sjuårig folkskola var genomförd i Sverige.

 

1950
Lärarhögskolor inrättades enligt beslut i den svenska riksdagen.
Riksdagen tog beslut om obligatorisk nioårig skola i vårt land.
1956
Åttaårig skola infördes i Olofström.
1958
Enligt lag avskaffades skolaga.
1961
Skolberedningen lade fram förslag om grundskola och fackskola i riket.
Kyrkhults kommun införde åttaårig folkskola.
1963
Grundskolan infördes i Olofström, Jämshög, Kyrkhult med början i årskurs ett till fem.
1966
Hela den blivande storkommunen hade skolmåltider generellt. Olika regler hade tidigare gällt: skulle alla barn ha eller bara de med lång skolväg, skulle det vara bara mjölk till medhavda smörgåsar, eller gröt och mjölk eller annan anordning???
1967
Storkommunen Olofström bildades, Jämshög och Kyrkhult upphörde som fristående kommuner. Skolväsendet var nu gemensamt under en enda skolstyrelse.
1968
Ecklesiastikdepartementet efterträddes av Utbildningsdepartementet.
1969
Läroplan för grundskolan, den andra, LGR 69, kom ut.
Skolan i Sverige införde 40 veckors läsår.
1972
Den nioåriga grundskolan var helt införd i Sveriges kommuner.
1980
Läroplan för grundskolan, den tredje, Lgr 80 utgavs.

 

 

1991
Skolverket inrättades i riket som efterträdare till Skolöverstyrelsen och Länsskolnämnderna.
1992
Skolstyrelsen i Olofström ersätts av Utbildningsnämnden och Barnomsorgen går under samma nämnd.Den obligatoriska skolan i Sverige är 150 år.

Sammanställd av Gunda Jeppsson

 

Flygolyckan i Farabol den 7 OKTOBER 1944

Denna flygolycka under andra världkriget lämnade starka minnen hos många av bygdens invånare. Edit Håkansson i Spjutaretorp skrev en dikt om denna tragiska händelsen i Farabol.

olycka

1. Denna flygolycka ni minnas nog om det plan som störtat i Farabol, det var den sjunde i tionde på eftermiddagen klockan tre.

2. Ett plan det kommer från fiendeland, för att söka landa på säker strand, det kommer skadat går över byn och så det störtar vid skogens bryn.

3. Och då det höres ett väldigt brak, när maskinen krossas till ett enda vrak. Den slår av träden som stickor blott, och knallar höres från kulspruteskott.

4. Och mänskor kommer från hela byn, förskräckta häpna för denna syn, ty rök och lågor nu där uppstår, å människor dödats i unga år.

5. Besättningen som var nio man, för dem nu göres vad som göras kan, men fyra av dessa bärs fram som lik å dom andra föres till Karlshamns klinik.

6. Men en utav dem, ej fram han kom han dör på vägen vid Asarum. Två av dem andra fick sluta sen av blodförlusten och brutna ben.

7. De flesta av dem nu gifta va, å sina makar hade uti USA, å kanske även de hade små, som faderlösa där nu får gå.

8. Av besättningens alla nio man, blev blott två av dem som uppleva kan. De sju få ej mera se sitt fosterland å ej mera trycka sina käras hand.

9. Till olycksplatsen folkvandring var efter detta öde i många dar å alla uti förundran gick att livet någon behålla fick.

10. Men detta ju en gnista blott mot vad utlovats där krig framgått må vi därför glada va i Sverige Land där vi fått undkomma krigets grymma hand.

 
Edit Håkansson

 

Gamla foton från Farabol

Hittade två gamla foton från Farabol, troligen från tiden då inga grustag hade förändrat landskapet. Vem vet något om dem?

farabol 1966 vägen 1966

 

Farabols Byahorn

byahornNär Farabols byamän nu liud i byn får höra
då samlas en och hvar, at nogon Sak afgjöra,
med Samdräckt, enighet, at all ting styra så,
at Lag och Ordning blir alt hvad de syfta på.
Gifvet af krono länsman Löfgren
år 1803.

Byahornen hade en stor uppgift förr, då byåldermannen skulle samla byamännen till rådslag i olika angelägenheter.
I gamla byasammanträdes protokoll kan läsas om beslut som fattades om de fattiga i byn.  Bland annat utdelning av förnödenheter, uttaxering av förnödenheter för att få kontanter till behövande och till andra ändamål. Understödstagarna bodde antingen i egna stugor eller i byalagets fattigstuga.  Även kringgång förekom, där understödstagare fick vistas i olika hem och få mat och tak över huvudet för att lindra den värsta nöden. Rotegång var många gånger svår och mindre vanlig.
Andra gånger när det hördes ljud ur byahornet var när fara var på färden, när eldsvådor utbröt, när byn drabbades av svåra epidemier etc.

Byahornet en värdefull klenod som minner om tider som svunnit.

 

 

 

Bynamnet Farabol

1612 Farreboell, 1624 Fareboell, dial fa`rabol. Förleden är av allt att döma en form av ordet fager 'vacker'. Man har emellertid på senare tid ifrågasatt om förleden kan ha annat ursprung.Efterleden bol 'nybygge, gård' (Sten-Bertil Vide 1971). Utdrag ur artikeln "Bynamnen i Kyrkhult" i Vår Hembygd, 1976. En annan tolkning kan vara gården, övernattningsställe vid farleden då en vandringsled från söder mot norr lär ha gått igenom byn redan på 1300-talet (vandringssägen).

 

Farabolsvisan

Farabolsvisan diktades av Farabolssonen Bernt Ericsson. Han var son till bysmeden Eric Andersson och hans maka Maria. Han emigrerade till Amerika i början på 1900-talet. Men han längtade till sin hembygd, därför skrev han ner sina minnen och det blev en vacker hyllning till Farabol, som han mindes det från sin uppväxttid. Dikten har genom åren varit mycket uppskattad och ofta sjungen av yngre generationer.
Nu har bygden en annan vy. De för honom kära minnesmärkena är delvis glömda. Det blev ej Bernt Ericsson förunnat att återse sin hembygd. Han dog i Chicago de 7 mars 1926 endast 42 år gammal, efterlämnande hustru och två döttrar. Den ena av dem har ofta besökt Sverige och är ägare av den lilla stugan i Farabol, där diktaren föddes (Linnea Hansson 1969). En artikel ur i Vår Hembygd, årsskrift 1969.

farabolsån

 

1. Om jag uti hela världen söka vill från pol till pol, finner jag dock ej på färden plats mer kär än Farabol.

2. Dit har alltid stått min trånad. Där jag först fick ljuset se uti årets fjärde månad artonhundra åttiotre.

3. Där jag lärde älska suset Ifrån skog med gran och tall lyssnande till dova bruset ifrån ån med vattenfall.

4. Ofta gjordes utfärdsturen genom skog med stenig mark, där av näver gjordes luren, hästar täljdes utav bark.

5. Och sen badades i dammen, där som vattnet djupast var. I den mörka alestammen där mitt namn jag skurit har.

6. Att på flodens is få leka var min lust i vinterns dar och om sommarn i en eka gunga få på böljan klar.

7. Oftast sprang jag över spången efter nedergången sol,för att uti Hejevången plocka doftande viol.

8. Minnesvården bygden haver vackert huggen utav sten, täljer om koleragraven ifrån tvenne sekler sen.

9. Och jag minnes raka vägen, röda led och söndre bro, där som enligt gammal sägen troll och jättar har sitt bo.

10. Minnes skolan, röda huset. Minnes barnen under rast. Hur de sprungo där på gräset och i gräset lyfte mast.

11. Minnes smedjan invid vägen, som igenom bygden drog, där dess ägare så trogen tunga hammarslagen slog.

12. Bäst av allt jag stugan minnes, som på åsens sluttning låg, där som än en moder finnes, som står ständigt i min håg.

13. Farabol skall än jag se dig, kärast utav Blekingbygd? För mig är du ett Venedig under höga åsars skygd.

14. Skall jag se din skog i grönska, lyssna till ditt vattenfall? Intet mer jag skulle önska. Hoppet viskar dig: du skall.

Bernt Ericsson

 

Dömd till döden

Den 20 januari 1854 avrättades änkan Bengta Svensdotter och båtsmannen Håkan Jönsson Bollman från Farabol i Jämshögs socken (numera Kyrkhult som inte hade blivit egen socken vid denna tidpunkt), Listers härad, Blekinge län. Detta var den sista offentliga avrättningen i Listers härad.
Om denna avrättning och lite om historien kring galgbacken beskriver advokaten Wilhelm Penser i en artikel i Blekingeboken 1944 (årsbok för Blekinge Musei- och Hembygdsförbund). Penser var 1944 ägare till den fastighet där galgbacken var belägen och som 1944 omvandlats till tivoliplats.
De avrättade hade den 3 november 1853 av Högsta Domstolen dömts till döden för giftmord på Bengta Svensdotters (28 år) make Swen Olsson (56 år) samt deras minderåriga dotter Hanna i början av 1853.
Swen Olsson hade stark böjelse för dryckenskap och då tycke uppstått mellan Bengta och 26-årige båtsman Bollman, hade den sistnämnde tagit initiativ till att förgifta Swen för att Bengta och Bollman med tiden skulle kunna ingå äktenskap. Vid en senare tidpunkt förgiftades den yngsta dottern för att få en mun mindre att mätta (en dotter till fanns). Den senare förgiftningen upptäcktes dock av en skräddare som slog larm till två nämndemän, varvid hela historien uppdagades.